Idag har jag gjort nåt lite dumt...tror jag...

Idag har vi gjort en hel del nyttiga saker här hos oss. Förmiddagen spenderades med att gå igenom, ändra samt byta försäkringsbolag = inbesparingar då vi fick billigare försäkringar. Sen så har jag städat på övre våningen, bäddat rent och bytt till rena sängkläder.. I samma veva så gjorde jag det "dumma" och kanske lite förhastade beslutet att flytta Miltons säng till hans eget rum, från vårt sovrum.... Får nu allt se hur det går, men jag tänkte att vi kan ju pröva ifall vi kanske alla sover lite bättre då, eftersom både Milton och jag är väldans lättväckta. Jag vaknar varje gång han vänder lite på sig, och han vaknar lätt på morgonnatten flera ggr av oss eller Nea om hon kommit till vår säng. Så nu får vi se då om detta hjälper, annars flyttar jag spjälsängen tibax... Känns dock lite som om navelsträngen inte riktigt är helt avklippt ännu, och att jag nog helst skulle ha honom bredvid mig i vårt sovrum. Men å andra sidan så kommer ju denna dagen förr eller senare, och det kan ju vara att det blir bara värre ju längre man drar ut på det... Minns att jag hade exakt samma "tomhetskänsla" när Nea flyttade till eget rum... Min lille pojke......... Känns redan som om jag inte har "koll på" honom då han inte finns i vårat sovrum. Nea tröstade mig och sa: Men mamma- vi sover ju i rummena mitt emot ert sovrum! Så sant så, kan ändå vara att jag springer i skytteltrafik i natt å kollar så han har det bra...

Har idag oxå sagt upp Neas dagisplats. Känns som ett bra beslut nu till sist. Hon har haft en längre tid nu som hon inte velat dit, och eftersom detta nu är hennes "sista chans" att få vara helt hemma så tyckte vi att det som hon vill själv, alltså sluta helt vid dagis, så blir bäst. Till hösten när jag återgår till jobb, så blir det ju så illa tvunget att vara på dagis, å sen så börjar förskolan å efter det så sitter det ju lite i ett liksom. Alternativet att vara hemma då finns ju inte.  Att hon hittills varit på dagis två dagar i veckan trots att jag varit hemma har  funkat bra, och att hon fått gå där har varit enligt hennes eget önskemål, då hon har sina kompisar där. Men nu är hon inne i en utvecklingsfas då hon är väldigt "mammig" som hon aldrig tidigare varit, sen har hon plötsligt blivit VÄLDIGT mörkrädd, hon vågar inte gå in i ett rum om inte alla lampor där är tända. Antar att hennes mamma-behov också kanske är en reaktion på att hon blivit storasyster. Dock så har hennes mardrömmar lite avtagit nu och nätterna är lite lugnare. Så om hon nu vill vara hemma fram till hösten så ska hon absolut få vara det!!! Det blir dock nog att ha många "play-dater" så hon får lite social stimulans emellanåt. för vi har märkt att hon lätt blir lite egennyttig om hon inte lekt med andra barn på ett tag. Sen så märker man nog att hon tycker att sina kompisar är viktiga för henne, vilket är toppen! Vi vill ju att hon ska bli en social och trygg människa.

Milton sitter korta korta stunder själv nu, inte så att man vågar lämna honom dock, men han blir stadigare varje dag. Sen så skuffar han sig både framåt å bakåt långa sträckor, då han ligger på mage på vårt hala laminatgolv. Just nu är han med Nea i hennes rum å de lär tydligen lyssna på musik å Nea har dansuppvisning för honom... Mina älskade barn!!!!!