Det ska börjas i tid. På min arm fattas i dagsläget namnen på de två minsta barnen i familjen (å då räknar jag även Hon som kikar ner på oss från ett hål i himmelen). Har de senaste veckorna funderat med maken om vi nu skulle få tummen ur och äntligen boka tid åt oss till tatueraren, som vi nu har funderat på att göra huuur länge som helst. Under tiden så har ju Nea också funderat ut att hon vill också ha en tatuering, även Milton ville det (tydligen...) så detta är vad man kan roa sig med när termometern visar -27 ute...
1 kommentar:
Blir så varm i hjärtat när jag ser dom här två,och samtidigt ledsen över att det fattas en i syskonskaran.
Skicka en kommentar