Vardagslunk

Livet rullar på här på Tallbacken. Några rutiner med lilltjejen är vi nog en bra bit ifrån ännu, men det är så det ska vara. Tycker ändå, att det på det hela taget, gått bättre än väntat med 3 kids i huset, varav två är under 1,5 år gamla. Det enda smått problematiska hittills var att få dem nattade när far i huset jobbade kväll. Milton måste man sitta med i hans rum tills han somnat, och just vid 20 tiden när han ska läggas, så börjar Minya "tanka" inför natten, och hon vill gärna hänga vid bröstet hela kvällen sen... Att ha henne med när jag skulle natta Totte gick inte, för då kom han bara upp ur sängen och skulle prompt hålla "ockan" i famnen. Att inte ha henne med innebar gråt, och då började storebror oxå sympatigråta så då somnade han inte heller. Vilket ledde till att han fick stanna uppe tills Minya somnat vid 22-tiden...

Att natta Nea är det inga problem med. Där går bra att ha Minya med, vi läser en saga och sen somnar Nea  (oftast-iaf...). Tack och lov så har far bara jobbat 2 kvällar hittills, så vi får se hur det går nästa gång kvällsskiftsveckan inleds... Då är det fem kvällar på raken...

Milton och Nea har börjat leka mera tillsammans. Ofta vill hon att han kommer med henne på övervåningen för att leka i hennes rum. Och det gör han mer än gärna. Han storgillar sin syster. Han vill och ska göra allt som hon gör, han är en riktig härmapa. Hans ögon tindrar när han får vara tillsammans med Nea. Tack och lov så har han blivit betydligt mindre "famnig" nu, och han kan sysselsätta sig själv en stund nu också. Vilket uppskattas särskilt under amningen.

Inkommande vecka startar Neas dagklubb igen, vilket hon ser fram emot. Inte för att hon saknat program under lovet direkt. I veckan som gått har hon varit till Nivala med farfar, farbror J och kusinen R, sovit över hos samma kusin, haft två lekdagar med kompisar, samt sovit över hos mormor och morfar. Hon håller på att bli en stor tjej nu... Lite försmak på tonåren visar hon dock prov på ibland, genom att skrika och smälla i dörrar när hon blir arg... Och nu när julen är förbi, så har hon börjat vänta på sitt 5-års kalas i februari.

Miltons intresse för traktorer och andra fordon håller i sig. Han har lånat flera traktor-dvd av farbror J den yngre som spelas oavbrutet här. Stänger man av dvd-spelaren då han gör något annat, så blir han arg. Den ska snurra på i bakgrunden, därmed basta!

Lilla Minya är fortfarande snäll som en ängel. Äter och sover. Dock så har även hon nu börjat spy också. Hoppades och trodde att hon nu skulle vara den av kidsen som inte skulle spy, eftersom hon inte alls spytt under sina tre första veckor. Men så mitt i allt en dag denna vecka, så började även hon spy, likt sina syskon, och det har nu hållit i sig sen dess. Enda undantaget med henne är att hon verkar lida av sitt spyande. Hon viftar med armar och ben, hickar, sväljer och kämpar emot. Sen så är det konstigt nog värst till kvällarna. Dagtid är det inte alls lika besvärligt. Kan ju bero på att hon förstås äter eller snarare tankar mat inför natten kvällstid. Får se nu då om vi ska inleda en Gaviscon-kur på henne också. Måste fråga doktorn då vi ska på 6-veckors kollen.

Nätterna här varierar kan man säga. Vissa nätter sover de bra alla 3,medan de turas om att gråta vissa nätter. Oftast vaknar vi nog med3 barn i vårat sovrum. Milton har nu också "lärt sig" eller upptäckt att han kan själv komma tassande till våran säng när han vaknar på natten. På gott och ont... Sen så har de båda större haft lite svårt att komma till ro och somna nu den gångna veckan, och dessutom vaknat betydligt tidigare än vanligt. Ska jag månne skylla på fullmånen???

Tror nu jag börjar vara tillbaks i realtid nu i bloggen igen. Måste själv läsa igenom vad jag glömt att dokumentera de senaste veckorna... Sen så får vi se hur mycket jag hinner dokumentera framöver...Inte så att jag känner någon press att få skrivet många inlägg, utan snarare att så att jag vill få nedskivet våran vardag så att vi kan läsa och minnas sen senare i livet...