Måndag... åu jeeeah!

Förutom russinätandet under bordet, har vi hunnit med en hel del annat idag också. Mor i huset, har för första gången på evigheters evighet bakat en kaka i långpannan, (med en 1-åring hängandes antingen i byxbenen, eller på armen, vilket i sig är en ren bravur)... och detta bara så att kidsen sen ska  kunna mosa den och kladda och smula runt den över hela huset tydligen... 

Milton och Minya har i nåt skede kommit över min plånbok, vilket resulterade i att en del kort saknas. Tack och lov inte bankkortet.Har letat som en tok, men de tycks  vara spårlöst försvunna...

Minya har dunkat en vinflaska rakt i klinkersgolvet här...

Massa syskongräl, och gräl med moderskapet. Milton preciserade det hela: "mamma, ja måst blååk på de. Du kan int uppföööl de!". Nice to know again, var vi har varann, min käre son och jag.

Milton har hällt tvål i min sprutflaska, som jag brukar ha då jag städar. Och eftersom jag oftast städar med Enjos produkter, så ska man ju bara använda vatten till. Kan ju säga som så, att det såpar fortfarande ganska hejvilt ur min flaska....

För att lätta upp stämningen här lite, och försöka orka vara den goda modern, så packade jag varm o´boy och några kakbitar (före halva blev slaktad) i en korg, slängde kidsen och en massa pulkor och snowracerar i bilen och körde mot stadens pulkabacke.Kan säga att det dröjer till nästa gång. Tacken blev 3 sura kids... och  en förbenad moder! Nea surade och skrek för att hon inte kunde styra pulkan, Milton skrek för att jag inte hela tiden hann dra upp honom för backen, och Minya surade för att hon var lite för liten för att kunna ränna, eftersom backen var full av stora gupp, så hon tänkte flyga ur pulkan. Och eftersom Minya inte riktigt är så rörlig ännu ute i terrängen, så blev hon iskall snabbt och började frysa. Vid det laget hade Nea träffat en flicka i  samma ålder som henne, och Milton hade upptäckt lekparken bredvid, så då skrek alla 3 när mor i huset gav upp och slängde in allt i bilen, och for hem. 2 ville stanna kvar, och en höll på att förfrysa sig...

Väl hemma, så gick Milton på toa, för att göra den "tunga nr.2". Och eftersom mor i huset inte genast hade möjligheten att släppa det hon hade i händerna, så bad jag honom vänta lite, vilket han snällt gjorde...sittandes på min nya, VITA, virkade wc-matta...OTORKAD... (f´låt mommo...!)

Känner magsåret komma brännandes snart.... Gotta löööv mondays eller???

Nu äntligen är det tyst uppe på vinden, och jag ska alldeles strax själv krypa under täcket... med god min, och med vetskapen om att morgondagen inte kan bli värre än i dag... I morgon ska vi igen vara glada och snälla... ouh jeeah...