har snart passerat. Vi har haft mera normalt finskt sommarväder den senaste tiden, Kalla vindar, mulet och regnskurar, och så kikar solen fram en liten stund nu som då för att nu visa att hon finns. I torsdags inledde barnen och jag villasäsongen med att övernatta första natten för denna sommar där. Far i huset fick stanna hemma, och få vila sig och få lite "egentid" han med för en gångs skull. Dessvärre hade han väl gjort allt annat än vilat sig, men han fick i alla fall vara i lugn och ro från tjatiga barn...och fru!
Vårat sommartorp är ju inte så stort, men vi får just och just plats alla, och lite trångt är ju bara mysigt ibland. Oj som vi njöt och mös där. Vi åt både chips och kex, simmade, lekte och badade bastu. Denna säsong är det ingen som mera sover i resesängen, så den tog vi bort. I stället får kidsen sova tight på en bred luftsäng i lilla sovkammaren, och det tyckte dom minsann om. Enda nackdelen var att då en vaknade, vaknade alla. Men vi sov ändå rätt hyfsat...och länge ändå. (Över lag har kidsen sovit länge om morgnarna nu ett bra tag, men så blir ju kvällarna sena då också). Jag var vaken en tre-tiden på natten, då jag hörde att Milton och Nea låg och viskade. Milton hade vaknat och visste inte riktigt var han var, så Nea lugnade honom och sa att mamma sov i rummet bredvid. Sen hade de somnat om båda två...hand i hand.... Visst kan de vara snälla och goa mot varann ibland också. Som motvikt till allt syskonbråk.
Midsommar firade vi uppe på landbacken i år, hemma hos farbror Jonny och Anna, och mycket trevligt hade vi. Alla tre bröderna Kronqvist med respektive och familjer, samt makens kusin R med familj fanns på plats. Många barn,kusiner och småkusiner, och en hel del djur firade tillsammans. Massor med god mat och trevligt sällskap. Och vakna och jättepigga barn, som inte ville hem. Här somnade kidsen runt 23.30 först, vilket har resulterat i en jätteorolig natt, så nu sover de båda mindre en tupplur. Senare idag väntar ett 50-års kalas, och i morgon jourar jag igen. Så denna midsommar kommer nog att passera allt för snabbt. Men åter igen har vi fått många nya fina minnen att bära med oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar