Dagens goda gärning

 

bestod till stor del av barnarbete. Milton har länge tjatat om bastu, men jag har bara alltid sagt att den måste skuras ren först, eftersom den stått oanvänd nu ett bra tag.Men idag var vi alla, ja vi som var hemma på förmiddagen, taggade att skura rent där. Och i samma veva fick jag också skurat och kloritat golv och väggar i badrummet ordentligt nu också. Och nu så vankas det då ett utlovat, och länge efterlängtat bastubad. Detta trots att far i huset senast vi alla badade bastu kaverade att det tar fem år tills nästa gång eftersom ingen av våra wild kids förstod att sitta stilla... Så det var ett bastubad med hjärtat i halsgropen, är livrädd att nån ska halka/ramla  på kaminen, och inte så där skönt och avslappnande direkt.

Men nu då så är bastun varm och klar...men inga barn i sikte ännu. Får vänta in dem...

Kliar

Har nu under de gångna veckorna producerat "uppstickare" till höstens stövel- och bootssäsong.Har nu gråa, svarta och vita, och ännu väntar ett nystan i en brun-beige färg. Bäst att hålla sig till små projekt, eftersom jag ju inte vet hur lång tid det tar innan ett påbörjat projekt blir klart här i huset. Men ojojoj vad mycket fint det finns att handarbeta. Och oj så det börjar klia i handarbetsfingrarna. Satt här om dagen och surfade runt bland Sandnes Garns sidor. och hittade...hmmm en hel del fint där. Mestadels åt kidsen, men även nån sjal och bolero åt mig själv... Kanske jag borde helt skippa det här med nattsömn, tänk vad mycket jag skulle hinna sticka under en natt... ;)

Här är några av favoriterna mina från sandnesgarn.no

Pippi

på hjärtan har jag visst också fått. Är ju rätt skoj med lite pyssel ibland. Vi börjar snart ha hjärtan lite överallt i huset. Fast mina sykunskaper är nog inget att skryta med... Bäst att jag övar lite till tror jag...  :)

Mysmorgon

I dag fick Milton och jag en halv dag bara för oss själva. Och den spenderade vi med soffhäng eftersom Milton igen plötsligt fick över 39 graders feber i går kväll. Och lika snabbt som febern kom, så försvann den, för idag är han feberfri. 

Nea for iväg till skolan, och Minya blev hämtad av mommo redan igår kväll, och for ner till villan på övernattning. Så kvar hemma i morse var bara jag och Milton. Så vi bestämde att vi skulle ha soffmys, och romantiker som han (förhoppningsvis) är, så föreslog han att vi skulle tända ljusen också.

Riktigt mysigt och trevligt hade vi. Och en väldigt givande diskussion hade vi också. Han funderade mycket kring det här med livets början, bebisar i magen, och om döden, och vad som händer sedan. Fick försöka svara så gott jag kunde.

Hinner inte

Så har då igen en vecka rusat iväg. Förra veckan var ingen vecka att skryta med direkt. Feber och halsontet drabbade även mor och far i huset, och alla var lite ur gängorna, nere och gnälliga här. Men nu är det ny vecka, och nya, friska tag!

Förutom skolan, sjukdom och det sedvanliga görat, hann vi med lite skoj förra veckan. Milton fick sova över en natt hemma hos mommo och moffa, och fick vara med och tröska. Intresserad är han, men som vanligt så tog nog tröttheten överhanden, och han somnade redan innan de hunnit ett varv runt åkern. Jag har äntligen fått min telefon fixad. Kidsen hade ju tappat den i golvet, så hela displayen var krossad. 

 Vi var väl de enda i bygden, som inte besökte Juthbackamarknaden i år. Utan vi spenderade hela fredagen med att försöka fånga in ena kaninen som hade smitit ut ur buren. Dessutom fick Nea åka ned till villan och sova över hos mommo och moffa på fredagseftermiddagen. Lördagen tog vi oss en liten tur ut med båten för att meta lite. Inget napp fick vi, men lika glad är jag för det... men gladast är nog fisken... Gårdagen så jobbade barnamodern, så kidsen spenderade dagen med deras far, mestadels ute hade de varit.Gäller att passa på så länge vi har ett sånt härligt höstväder. För det är väl nog ändå höst nu, när vi firar villaavslutningen inkommande helg...

Rymlingen

Bilder

Lite makabert kanske att fota porträttbilder vid gravgården, men jag tyckte att de stora, vackra träden och stenmuren var så vacker bakgrund i solskenet. För att inte tala om själva objektet, trots sina blåsor runt munnen...

Hjärtan

Inte varje dag man får en vacker och lite romantisk present av sin man...

Graven

på nåt vis har vi inte kommit oss iväg att besöka graven så ofta som jag skulle önska nu för tiden.Men i går kväll for Milton och jag iväg en sväng för att ta bort de gamla sommarblommorna, som gjort sitt för denna gång. Och planterade lite nya höstblomster dit. Skulle gärna redan nu har satt ner Ljung eller Calluna, men jag hittade inga sådana ännu i butikerna, så det fick bli lite bollkrysantemer då ett tag framöver. Höstens första ljus tände vi i lyktan också. Alltid lika vackert och fridfullt här. Känns bra att veta att jag själv kommer att ligga här sen, den dagen när jag sluter mina ögon. 

 På nåt vis får jag lite ro i själen varje gång jag besöker hennes grav, men samtidigt klingar alltid samma tankar i mitt huvud på vägen hem sen... Varför? Tänk om bara...? Jag borde ha stått på mig och krävt bättre hjälp redan första gången jag var in för koll med värkarna, kanske vi då hade fått ha henne hos oss idag. Nu har vi ju fått två små bustroll efteråt, så jag ska inte klaga, men oavsett så ersätter inte flera barn ett som är förlorat...

 Milton hade många frågor om livet, döden, gravgården himmelen etc, så vi hade en ganska givande diskussion han och jag medan vi var där, och i bilen hem sen. I bland önskar jag att man själv kunde vara mera som ett barn, fråga rakt ut, inte fundera och grubbla så mycket, och ta saker för vad de är...

Krassliga hjälpredor

Även fast man fortfarande är lite småhängig i sviterna av höstblåsorna, så vill de små gärna hjälpa till. Att hämta potatis ur landet är ett av de roligare uppdragen de brukar hjälpa till med. Och speciellt bra går det när man kan köra hem potatisen med sin alldeles egna traktor...

(och nej, denna gång har han inte kissat ner långkalsongerna, det spöregnade ute i går, så därför var alla kläder blöta när de kom in sen...)

One more down...

Och så i morse vaknade Nea och klagade över halsont. Hela dagen har hon hittills spenderat på soffan,mestadels sovandes, i takt med att febern stiger. Så då har nu dessa höstblåsor varvat alla små här. Men inte klagar vi, vi är ju av med dem nu sen då. För om jag förstått saken rätt kan man bara få höstblåsor en gång i sitt liv. 

Mor i huset har i dag tvättat sängkläderna. Tur att man har en torktumlare säger jag bara. I går kväll när jag skulle natta lillan, så ville Milton se på TV  under tiden. Men efter en liten stund blev han lite "lädd" och ville komma upp med Minya och mig. Så vi gosade allihopa ner oss i våran dubbelsäng, och eftersom Milton hade slumrat till en stund i går på dagen, trodde jag inte att han skulle somna nu, för han verkade ganska pigg. Men se han var först ut med att somna, och strax därefter slocknade lillan också. Och eftersom vi ju varit och badat innan, så sprang ju Milton omkring i sin "Adamsdräkt", och somnade således nakupelle. Tyst smög jag ner för att hämta kläder åt honom, och när jag sen kom upp igen hade han ju kissat... Å inte så lite heller, men han sov så gott, så jag iddes inte väcka honom, utan jag tog en blöt handduk och tvättade av honom, innan jag försökte pula på honom pyjamasen. Då vaknar han och frågar: "mamma va göööl do, vaföl e jag våt?"... Ja, vad säger man... Nåja, torra kläder på och sen flyttade jag över kidsen i deras egna sängar, för att konstatera att HELA vår säng var blöt, så det var bara att riva ur allting och börja tvätta. Allt detta under tiden J och Nea är ute en kort sväng på motorcykeln. Så inatt fick J och jag sova över i kidsens sängar... Lite payback kanske för alla de nätter de kommit och sovit med oss. Jag brukar ju säga att när de sen blir tonåringar, och börjar ha nattgäster, så då minsann kommer jag att börja drömma mardrömmar och måste prompt sova hos dem sen... Så jag får väl se det som en liten provtur denna övernattning...:)  Men barnen tyckte nog bara det var bra tror jag

I dag är det verkligt höstväder ute. En liten stund var vi ute med de båda små på förmiddagen. Jag städade bort lite sommarblommor och bytte ut till lite mera "höstigt" vid våra ingångar. Å så plockade jag upp en massa utspridda leksaker över hela tomten. Kidsen har alla sovit en stund nu på eftermiddagen, och jag själv fick plötsligt en sån baklust, så nu jäser bulldegen som bäst. Ska sen också fixa ihop skinksnurror, nu när jag nu en gång har börjat stöka i köket. Hade också tänkt åka och fixa till gravgården, men ska invänta lite mindre regn tror jag... Verkar bli en väldans lugn kväll här i sjukstugan.

Diagnos, och flera insjuknade

Miltons feber höll i sig i två dygn ungefär, och nu börjar han vara sitt gamla jag igen. Men när jag ikväll, efter maten skulle börja klä på lillan för en båttur så kändes hon varm och verkade lite hängig. Och mycket riktigt, visst hade hon 38,5 graders feber. Och samtidigt har nu Milton fått en massa blåsor runt munnen, på skinkorna, och några på händerna och fötterna. Så husmorsdoktorn diagnostiserar höstblåsor. (så nu får vi väl bara konstatera att hösten är här tydligen, så borde jag nu då ta tag i min "görapåhöstenlista"???)

en viss skillnad

Så här brukar förmiddagarna se ut för det mesta hemma hos oss:

Men idag ser det ut så här:

Milton fick på nolltid feber här i går kväll efter kvällsbadet, och i natt har han varit het som en kamin. Eter att ha skickat iväg en glad och nöjd skolfröken i morse, så bäddade vi ner oss i soffan, och har hängt där hela förmiddagen nästan. 38,8 tempade han i morse. Lillfisen är frisk, men hon ville också ligga och mysa, och hålla brorsan i handen. Och en "olycka" kommer ju sällan ensam, så på bilden syns hans blodskorviga öra också, som han rev upp i gårkväll när han snubblade och föll rakt på gallerluckan på kaninburen. Det blöder ganska duktigt även ur ett litet öra kan jag säga...

Och dygnsrymten håller nog på att ta form här också, för numera är det läggdax här runt 20-snåret, jämfört med klockan 22 förra veckan. Och som jag gissade så stiger nog småttisarna upp här då jag stiger upp. Deras mammaradar är så in i norden träffsäker, så jag hinner inte ens på wc när jag kliver upp, innan de är vakna, fast de sover gott då jag tassar upp... Men det är nog bara bra, så de har någorlunda samma tider här alla wild kidsen.

Alla kan behöva lite draghjälp i livet ibland...

Ljuva sommarkväll!