Ibland, och mera och mera för varje vecka som går, har kidsen börjat kunna leka mera ordentligt med varandra. Det märks att lillan blivit större, pratar mera, förstår så mycket mera, och har kunnat börja ta del av att fantisera ihop olika lekar och sysselsättningar. Det är såna saker som värmer ett modershjärta lite extra, att de kan vara tillsammans, och hitta på saker ihop. Visst bråkar de allihopa ibland, bitmärken och skrapsår och till och med blåmärken delar de också ut åt varandra ganska ofta. Alla tre har nämligen en egenvilja av stål och en envishet som få. Men så ändå fem sekunder senare är de sams igen, och leken kan fortsätta.
Nu i skrivande stund hörs inte ett ljud från övre våningen. De ligger
alla nerbäddade i Neas säng och ser en film tillsammans, och det har nu
för ovanlighetens skull redan varit tyst i en halvtimme. Så det verkar
som om åtminstone nån har somnat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar